Har för sina kongresser och fredsslut uti Nordens fornhävder intagit ett icke obetydligt rum. Och om en valplats; där stridande härar fordom tumlade om varandra, där vapengny, segerskri, jämmerrop och stupade kämpars sista suckar gåvo genljud i nejden, efter flydda århundranden fäster uppmärk- samheten, så förtjäna även de ställen en hågkomst, där under stilla överläggningar en förloradad fred bli-vit återgiven åt blödande nationer. Denna senare slags märkvärdighet tillhör Knäred.

Ifrån öster till väster genomskuret av Lagaströmmen, samt innehållande ifrån Skenabygget och till Åkroken en längd av
2 mil och en bredd av något mer än 1 1/4 mil består detta pastorat endast av en socken och gränsar till socknarna Hishult, Renneslöf, Ysby. Laholm och Weinge i Halland, samt till Wrå, Torpa, Hinneryd och Markaryd i Småland. Folkmängden, på de tio sista åren ökad med 68 personer, är för närvarande 1672, varav 776 mankön och 896 kvinkön. Oförmedlande hemmantalet är 57 23/24 35), för medlat till 43 349/480. Bönder på egna hemman äro 87 och på andras 150. Ibland de flera strömdrag, som genomflyta denna trakt, utmärker sig nyssnämnda Lagaström, vilken mitt för Sjöared störtar in i Halland över den forna riksgränsen, 36) välver här sin brusande våg över en bergsrygg, och formerar det märkvärdiga fallet Majefors. Denna bergsrygg bildar i sin brådstörtande sluttning likasom trapp-steg, vilka endast vid litet vatten bliva synbara, och ifrån dessa störtar floden uti en cavern, vars botten ännu icke kunnat träffas Lagan flyter härifrån igenom Knäreds socken, och faller in i Laholms socken på Uddareds ägor.

Kråkåen förtjänar härefter att nämnas, som kommande ifrån Åkroken, går genom en del av socknen, och faller i Lagaströmmen på Knäreds bys ägor; och omsider Fardala å, som kommer ifrån Trelshults utmark, och faller i Lagaströmmen vid Parken. Ibland ställen, utmärkta för ett skönt naturläge, äro Bästhult, Lagered, Gunnasbygget och Bassalt. Jordmånen anses i allmänhet vara bättre på södra sidan om Lagaströmmen, än på den norra. Socknen består av följande byar och hemman Uddared, beläget vid foten av ett berg, har jordmån av sandblandad mylla, är bebott av 8 åboar, har lövskog och torvmosse, beräknar 3:dje och 4:de kornets avkastning, föder 50 större kreatur och 80 får. Kyrkhult, med högt läge, har 10 åboar, beräknar 3:dje kornets avkastning, har lika jordmån med Ullared, här födas 60 kreatur och 90 får. Blankered, med 4 åboar, äger ansenlig bokskog, stenbunden och starkt grusblandad jordmån, beräknar 3:dje kornets avkastning, föder 24 kreatur och 40 får. 37) Sebbalt, med 4 åboar, är beläget vid ett berg, har för övrigt sanka ägor, litet surskog, men tillräcklig torvmosse, föder 20 kreatur, och ett lika antal får. Jormånen lika med den i Blankered. Torsakulla, med lika jordmån, äger 4 åboar, vilka föda 40 kreatur och 60 får. Boalt, med 12 åboar, äger jordmån dels av grus, dels av mylla, samt stor bokskog, beräknar 3:dje och 4:de kornets avkastning, Jonsenahult, med 8 åboar, äger jordmån av sandblandad mylla o. samt stora bokskogar. En sjö går intill ägorna. Ekornahult med 9 åboar, äger skogar av bok, furu och björk, samt jordmån dels av mylla, dels av grus. Trenne sjöar ligga på ägorna, och Kråkåen flyter därigenom. Här födas 60 kreatur, 90 får och 4 hästar. Baggabygget, med 4 åboar, äger skogar lika med Ekornahult samt stenbunden och grusblandad jordmån. Huralt, med 4 åboar har sandblandad mylla o. någon surskog. 38.) Myllehyttan har grusblandad mylla samt något bok och björkskog. Kjörsveka, med 19 åboar, har jordmån av stenblandad mylla samt äger furu- och bokskogar. Kråkåen går genom ägorna. Här beräknas 3:dje kornets avkastning. Här är utom bok- och björkskog även en god torvmosse. Igenom ägorna gå både Lagaströmmen och Kråkåen. Här äro 4 sjöar. Björkered, med lika jordmån och skogstillångar, som Knäred, har 11 åboar. Norrlia, även lika med Knäred, har 3 åboar samt skog av ek och bok.

Tygared, lika Norrlia har 2 åboar, vilka föda 20 kreatur och 50 får. S. Norlia har samfält bokskog med Tygared, bebos av 3 åboar, vilka knappt kunna beräkna 3:dje kornets avkastning. Elmhult, med 7 åboar, har bok- och ekskog samt jordmån av stenbunden mylla. Brånalt, med 9 åboar, har god mylla, stor bokskog och beräknar 4:dje kornets avkastning. Fardalaå går genom ägorna. Trelshult, med 12 åboar, har torr sandblandad mylla, beräknar knappt 3:dje kornets avkastning, och har obetydlig lövskog. Sjöa-red, med 3 åboar, har sandblandad mylla och skog av ek och björk. Lagaströmmen flyter genom ägorna. Wångadal, med 4 åboar, har mylla samt vackra bok- och björkskogar vid Lagan. Dyreborg, vid Lagan, har 4 åboar, jordmån av bättre mylla och någon björkskog. Här beräknas 4-de kornets avkastning, och födas 24 kreatur, 80 får och 5 hästar. 39) Parken, på Lagaströmmens södra strand, är lika med Wångadal. Lagered, med 15 åboar, har mera grusblandad och stenbunden mylla, beräknar endast 3:dje kornets avkastning, har björk- och bokskog. Lagan flyter här förbi. Bassalt, med 3 åboar, är lika med Lagered men äger betydliga furuskogar. Putsered, med 12 åboar, har jordmån av stenbunden och sandblandad mylla, beräknar knappt 3:dje kornet. Har betydlig furuskog. Lagan flyter här förbi. Erlandsbygget med 2 åboar och Åkehansbygget, även med 2 åboar. Öhn med 4 åboar. Emtön med 2 åboar äro lika med Bassalt och Lagered. Kåphult, med 14 åboar, an-ses lika med Lagered, ehuru på mera avstånd ifrån Lagan. Likaledes Tomared med 2 åboar, Swenshult med 6 åboar, och Linghult med 4 åboar. Linghultsbygget, med 2 åboar, har jordmån av mylla samt björk- och bokskog, beräknar 4:de kornets avkastning. Skenabygget och Hult, med var-dera 2 åboar, Laxhult även med 2 åboar, och Laxhultsbygget, med 2 åboar, äro alla lika Lingshultsbygget. Westralt, med ägor till Lagan, har 6 åboar och jordmån av stenbunden mylla samt ek-, bok- och björkskogar, beräknar endast 3:dje kornets avkastning. Bästhult vid Lagan, har 3 åboar, jordmån av mylla samt ek-, bok- och björkskog. Här födas 20 kreatur, 2 hästar och 40 får. 40)

Kyrkan, omgiven av höga lövträd, belägen nära landsvägen och Knäreds gästgivaregård, 2 mil ifrån Laholm, är 72 alnar lång och 28 alnar bred. 4l) Tornet, försett med slagur, är liksom kyrkan spåntäckt. Altartavlan, gjord 1752, föreställer Nattvardens instiftelse. Predikstolen, renoverad 1744, blev gjord 1627. Orgelverket av 10 stämmor byggdes 1816. I kyrkan hänga fyra malmljuskronor, av vilka de tvenne äro skänkta av framlidne prosten Bened. Montan. I tornet hänga tvenne klockor, av vilka den mindre har följande inskrift:

DJESSA + KLOCKE + DE +ERENTUESTEN + JUGCKEREN + GODICH + HNCKE + UND + AXEL + KORCK + HEBEN + MTIAS + BENNINGK + ME + FECIT + FORERET + THO YLLESSBY KERKE + ANNO 1595 42)

Kyrkans silver, bestående av kalkar och pateller, brudkrona och silverkanna, är allt i senare tider arbetat. Det väger nära 400 lod. 43)

Kyrkotionden är 10 t:r 20 k. råg och 13 t:r 2 k. korn. Kyrkohemman är Blankered 1/2 hemman, som årligen betalar 4 lisp. smör. Kyrkans jord på Knäreds ägor arrenderas av åboar i byn, vilka därför årligen betala 1/2 lisp. smör. Av den stiftelse, som framlidne prosten Montan gjort, har kyrkan årligen endast 9 R:d. 16 ss. R:gs.

Pastorsboställe 3/4 hemman är beläget nära intill kyrkan och liksom denna omgivet av höga lövträd. Årliga ut-sädet är 20 tunnor i grusblandad mylla. Avkastningen beräknas till 4:de kornet.
Till Prästgården höra 2:ne stora närbelägna beteshagar och en god torvmosse, samt en bokskog på 1/4 mils avstånd ifrån byn. Hemmanet har, utom fiske i Lagaån, även en skattlagd tullkvarn med 2 par stenar.

Pastoratet regalt, tillhör 3:dje klassen, och har haft följande pastorer: Herr Mårten, herr Peder och herr Christen hava alla tre varit här på okänd tid, Birgerus Jonä var pastor här 1627. Nils Thorsson var pastor här länge, uppnådde en hög ålder och var flera år blind. Han fick av konungen löfte att bliva efterträdd av sin styvson. Han ägde ifrån 1655 till 1683 en fordran av kyrkan. Hans tillträdes och dödsår är okända, men handlingar, som han underskrivit, finnas ifrån 1664 till och med 1672. Konung Karl XI hade åtskilliga gånger besökt prosten Nils Thorsson under kriget, och bland annat dagen före Fyllebroslaget 1675. 44)

Lars Holtzberg, Nils Thorssons styvson, skall hava tillträtt pastoratet 1680, var pastor 31 år och avled 17ll. Arvid Bolhemius född i Ulfsbeck 1666. Fadern pasior i Markaryd. Reste till Rostocks akademi 1684 och till Åbo 1686, där han disputerade pro Exercitio. Han fick kondition hos överste Meck på Wallen, och reste med dennes son till Lund. Här blev han magister. Ordinerades till adjunkt hos prosten Alexander Viränius i Halmstad 1700, och var där, då han 1712 blev pastor i Knäred. Hans fullmakt var daterad i Bender. Han var först gift med prosten Agrells dotter i Helsingborg, och sedan med Agneta Roman i Halmstad. Benedictus Montan var född i Ödsmåls socken, blev Ostindisk skeppspredikant 1735 och pastor här 1740, avled 1785. Han var gift med Rebecka Bosche. Sven Theodor Warlund född i Vänersborg 1715, stud. i Upsala 1768, präst 1773, blev adjunkt i Stockholm och skolmästare vid stora barnhuset, samt predikant vid fattighuset 1776, bataljonspredikant 1780, pastor här 1785, prost 1790, gift med Christ. Joh. Scharenberg, avled 1804. Michael Liedbeck född i Uddevalla 1758. Stud. i Lund 1777, magister 1781, vice collega vid skolan i Göteborg s. å., präst 1783, rektor scholä i Halmstad 178l. Orerade vid prästmötet 1795, pastor i Knäred 1806, avled 1817.

Barnundervisningen förrättas här merendels av mödrarna själva. De i orten eljest kringvandrande skolmästarna få här mindre sysselsättning, emedan skolor i ambulatorisk ordning här icke kunna inrättas, i anseende till hemma-nens ifrån varandra skilda och avlägsna läge.

Fattigförsörjningen sker genom sammanskjutna matvaror till de sängliggande fattiga och med årlig utdelning av 70 av 80 R:d. R:gs till de andra fattiga.

Knäredsbon odlar sina åkerfält efter förfädernas odlingssätt, köper årligen spannmål, men tävlar uti slöjdflit och valmars tillverkning med sina grannar i nästgränsande socknar. Ehuru jordmånen i allmänhet är mindre bördig, ser man likväl här understundom vackra sädesfält.

Fornlämningar, kongresser och fredsslut i Knäred
Icke själva Knäreds kyrkoby, utan åtskilliga ställen i trakten av Knäred utgjorde mötesplatser för de uti Nordens fornhävder märkvärdiga kongresser och fredsslut, som ifrån stället äga sin benämning. Kongsstenen 45) utvisar stället där Knäredska freden 1613 avslutades. Här återgav genom en skicklig fredsunderhandling den odödlige Avel Oxenstjerna ett förlorat fredslugn åt norden. Fagradal, varest svenske konungen Waldemar Birgersson tillika med sin gemåls syskonbarn år 1268 mötte danske konungen Eric Glipping, är troligen det ställe av samma namn, som ligger 1/4 mil ifrån Sjöared i Hinneryds socken. 46) Själva Knäred åter nämnes bestämt såsom det ställe, där år 1304 konungarna i Sverige, Danmark och Norge tillika med deras drottningar möttes. 47) På kongressen i Knäred emeIlan svenska och danska hoven år 1571 blevo väl de huvudsakliga tvisteämnena oavgjorda; men man beslutade likväl en ömsesidig åtgärd att hålla Östersjön ren från kapare. År 1575 var åter en kongress emellan svenska och danska fullmäktiga, såsom ställe för överläggningarna nämnes Halländska gränsen emellan Ulfsbeck och Knäred. 48) Vid den på samma ställe år 1580 åter hållna kongressen beslutades bland annat, att alla oordningar på gränserna skulle rättas gellom skiljemän, och ingen oroas pa någondera sidan till sjös eller lands, utan stettinska freden evärdeligen hållas. 49) Det var uti Kongsbacken på landsvägen emellan Uddared och Evebygget, varest konungarne Gustaf II Adolf och Christian IV år 1619 möttes. På Uddareds ägor är valplatsen efter ett emellan svenska och danska trupper förefallet slag. Och de danskes stupade ligga begravna icke långt därifrån i Evebyggets äng.

Rigshög, en med lövträd bevuxen ättehög av 50 stegs sluttningshöjd, ligger på en madäng nära landsvägen, tillhörig Dyreborgs hemman 50) Vid Kyrkhult utvisas en andaktsvård med åtföljande vanlig tradition om tillämnad men misslvckad kyrkobyggnad, tvillingoxar m.m. Sydost från kyrkan vid Lagaströmmen ligga lämningar efter förskansningar, efter vilka fornlämningar själva stället fått benäm-ning av Skansarne. På Lagaströmmens andra strand, på Lagereds ägor, har man fordom utvisat ruiner efter slottet Halleborg. Endast traditionen och namnet, men inga till vår tid skonade fornlämningar giva anvisning på den gamla övergivna borgen.

Uti åtskilliga geografiska verk och ibland annat även i Tunelds geografi upptages Knäred såsom en köping. Här har fordom hållits årliga marknader, och här är ännu liksom under en tyst överenskommelse årligen en folksamling på den dag, då kyrkan först blivit invigd. De då ifrån trakten häromkring församlade, sysselsätta sig, enligt gammal vana, med byteshandel, med säljande av här förfärdigade vävnader, och med upphandling av lin, som ifrån Småland stundom hitföres.

Fotnotsamling:

36) Flackebeck flyter nära här intill.

37) En gammal tradition förmäler, att vid Blankered en vid namn Blanca bott, att denna kvinna där haft en befästad borg, Blankeborg kallad, men inga fornlämningar finnas på stället, som giva något stöd åt denna fornsägen.

38) Detta hemman, ett ibland de bästa i socknen, beboddes för nära etthundra år sedan av en Liljegranath, vilken var den sista adelsman, som bott i Knäred. Då 1724 det ringdes för Liljegranaths avlidna fru, spräcktes den stora klocka, som hängde i tornet, och denna händelse har förvarat deras troligen eljest här i nejden fö-gätna namn.

39) Alla hittills beskrivna hemman ligga på Lagaströmmens norra sida; men de härefter följande på den södra.

40) Bästhult är det enda för ståndspersoner bebyggda hemman i Knäreds socken. Vid de flesta hemman här i socknen äro husbehovskvarnar. Hela socknen kan hänföras till egentlig skogsbygd, då man undantager Ljunghedarna vid Uddared, Knäred, Korsveka och Trelshult, samt på andra sidan av Lagan vid Lagered och Svenshult.

41) Om anledningen till kyrkans och socknens namn berättas, att, då en påbegynd kyrkobyggnad vid Kyrkhult misslyckades, spände man ett par tvillingoxar för några byggnadsmaterialier, och lät dem gå vart de behagade. Stannade igenfunnos de 1/2 mil från Kyrkhult, och då de vidare skulle dra sitt lass, funno de det så tungt att de föllo på knä, och härav fick den uppbyggda kyrkan namnet Knäred. Socknen finnes på kartan av 1277 upptagen under namn Knäryth. Åtskilliga både svenska oeh danska hävdatecknare hava orätt kallat stallet Knäröd.

42) På den större klockan läses: År 1643 blev jag gjuten, då Präster här voro Herr Börje och Herr Nils. År 1724 vardt jag under stark ringning sprucken, och år 1744 i Malmö omgjuten.

43) Fienden tog utur Knäreds kyrka år 1676 alla dess redbarheter, och förstörde även alla i kyrkan förvarade handlingar, kyrkoböcker m. m. med obetydliga undantag är således pastorsarkivet härstädes icke äldre än efter förenämnda tid, och silvret här i senare tider inköpt.

44) Konungen hade om natten legat uti en lada uti Wekabygget. Okänd reste han bittida om morgonen till prästgården och spisade där frukost. Sedan for han till armén i Sjöared, och återkom den 16 augusti till Knäred, tackande för förra frukosten, och begärde mat till den med bräder övertäckta brunnen på Knäreds gata. Här spisade konungen i hast, och uppbröt sedan med armén, samt segrade dagen därpå vid Fyllebro. Se vidare 1 del.

45) Han äger form av ett litet bord, är 1 aln och 9 tum hög, samt 1 aln och 6 tum bred, och ligger vid landsvägen nära Sjöareds gästgivaregård. Vid denna skall konung Christian IV suttit och spisat, då han for att i Ulfsbeck möta konung Gustaf II Adolf. Ett litet strömdrag Klackebeck, vilket rinner emellan det så kallade svenska och danska Sjöared, uppdrager gränsskillnaden emellan Halland och Småland.

46) Detta mycket omtvistade Fagradals möte skedde med storhögtidlighet. Då konungarna antågade, buros facklor framför dem, och Fagradal genljöd av då bruklig fältmusik pipor, trummor, trumpeter. Rimkrönikan ger sidan 82 härom en fullständlg berät-telse.

47) Parlamentum fuit Knarrit, ubi Reges et Reginae Daciae et Sueciae convenerunt, et Agnes Regina quaedam Dactae. Langebecks Script. Rer. Dan. T. 1. p. 189. Anledning är till den förmodan, att det år 1304 omtalta mötet i Fagradal icke varit något annat, än detta möte i Knäred.

48) Se Peder Resen, Fredric II:s krönika, pag. 281, 283.

49) Avhandlingen skedde vid Sjöared, men undertecknades och daterades på Ulfsbeck i november månad 1580.

50) Vid undersökning i denna hög, fann jag djup svartmylla, och strax under denna en i högens övra östra sida nedsatt lerurna med ben och kol uti. Den nedre delen av Rigshög synes likväl vara en bildning icke av människohand, utan av naturen.

Anm. till den nya upplagan:

Ullared
Då det uppgives, att Kyrkhult "har lika jordmån med Ullared", är det senare namnet fel för Uddared.

Blankered
Den i noten härovan anförda traditionen, som vill förklara namnet Blankered från namnet på en där bosatt drottning Blanka är säkert missvisande, och sägnen är helt visst yngre än gårdens namn. Förleden i detta är sannolikt i stället ett mansnamn Blanke .

Boalt avser väl Bållalt, och Huralt är väl fel för Husalt.

Myllehyttan heter Myllehyltan.

Knäred
Den i noten anförda sägnen om de knäande oxarna är betydligt yngre än namnet K n ä r e d och såsom förklaring av detta namn utan värde. Förleden i namnet kan tydas på mer än ett sätt.

Kyrkhult
Sägnen vill också förklara namnet Kyrkhult. Detta namn skulle hava uppkommit därav, att det först varit meningen att uppföra socknens kyrka å det område, som nu tillhör byn Kyrkhult. Så är dock icke förhållandet. An-ledningen till namnet Kyrkhult är ju litet svår att avgöra. Den kan ligga däri, att hultet verkligen någon gång tillhört Knäreds kyrka, men sannolikast förhåller det sig blott så, att en längre bort liggande, äldre by (Blankered?) haft sin kyrkväg genom eller förbi dungen. Analoga fall finnas i mängd.

Rörande "kartan av 1277" se anm. sid. 2.

Klackebeck
Den gränbäck, som i noten 45 här kallas Klackebeck, heter ovan i not. 36 sid. 19 Flackebeck.