Utbildning för
100 år sedan

Här ett nytt klipp ur "SVERIGE" som utgavs i början av förra seklet.

Mer om den boken kan du läsa i TIDIGARE klipp.

Skolkök i Stockholm
Foto Axel Rydin, Stockholm

Skolkök

Barnbespisningen står i Stockholm i samband med skolköken, så att den mat, som skolflickorna under förmiddagen laga, användes till middagsmåltid åt de skolbarn, som i sitt hem icke skulle få någon ordentlig sådan. På somliga ställen erhålla de fattiga barnen sin måltid alldeles kostnadsfritt; på andra få de lämna ett bidrag därtill på några öre. Skolköken, af hvilka det första i vårt land grundades år 1882 af Stiftelsen Lars Hiertas minne, på initiativ af fru Anna Hierta-Retzius, hafva visat sig i hög grad ändamålsenliga. Den tillagade maten serveras, för billigt pris, på vissa ställen äfven till främmande personer, särskildt till fattiga arbeterskor.

Skolor för idioter
Idioterna voro bland de abnorma barnen i vårt land de, för hvilka senast bereddes tillfälle till undervisning. Den första skolan (privat upprättades år 1864, i Sköfde. Numera finnas 34 anstalter (alla internat), dels skolor (för bildbara barn), dels arbetshem (för ur skolorna utgångna elever), dels asyler (för obildbara). Anstalterna underhållas af föreningar, landsting och privatpersoner; därjämte bidrager staten med 250 kr. för hvarje bildbart barn i skolorna och med 100 kr. för hvarje elev i arbetshemmen. Hela antalet i sagda anstalter vårdade uppgick vid 1897 års utgång till 813; som man i vårt land föredrager mindre anstalter, har ingen af dem flera elever än omkring 80. De flesta anstalterna förestås af kvinnor, och all undervisning, utom i gymnastik och träslöjd, gifves af kvinnor, då i Sverige kvinnan till följd af sitt mildare och tåligare sinnelag anses lämpligast vid idiotundervisningen, hvilken just pröfvar dessa egenskaper.

Skolorna äro indelade i ända till åtta klasser, med en tvåårig försöksafdelning för bedömandet af bildbarheten. Undervisningsämnena äro desamma som vid folkskolorna, nämligen svenska språket, religion, svensk historia, svensk geografi, naturkunnighet, skrifning, räkning, teckning, sång, gymnastik, samt de flesta. äfven kvinnliga handarbeten, träslöjd, korgmakeri, borstbinderi, skomakeri och bokbinderi samt trädgårdsskötsel. Erinras må, att Sverige är det första land, där handarbetet användts i pedagogiskt syfte. Detsamma har, och med stor framgång, skett äfven beträffande idioterna, af hvilka de flesta visat sig mycket mottagliga för denna undervisning - ett förträffligt utvecklingsmedel vid deras uppfostran.

Arbetshemmen upprättades, då man fann, att de från skolorna utgångna eleverna trots sin arbetsskicklighet icke kunde uthärda den förödmjukande samvaron med normalt utbildade arbetskamrater. Arbetshemmen för manliga idioter äro vanligen förlagda till landsbygden, där skyddslingarne med stor framgång sysselsättas med landtbruks- och trädgårdsarbeten. Med god ledning visa de sig kunna till fullkomlig belåtenhet utföra de gröfre sysslorna vid landtbruket och kreatursskötseln. Hemmen för kvinnliga elever äro vanligen förlagda till städerna, och skyddslingarna bidraga till sitt uppehälle genom väfflad, hvari många uppnå en ganska stor skicklighet, samt stickning, sömnad och spetsknyppling o. s. v.

En asylafdelning, i mindre skala, finnes nästan vid hvarje skola. Dock är hittills i Sverige ganska litet sörjdt för denna gren af idiotvården.

För beredande af lämpliga lärarkrafter vid idiotundervisningen har sedan 1878 vid skolan för sinnesslöa barn i Stockholm varit inrättadt ett seminarium, med numera plats för åtta elever, hvilka genomgå en tvåårig såväl teoretisk som praktisk utbildningskurs. Seminariet underhålles af staten, för en årlig kostnad af 9,500 kr.

Hela antalet idioter uppgafs vid 1890 års folkräkning till 7,619, eller 159 på hvarje hundratusental af folkmängden. Sannolikt är dock denna siffra något för hög. För äldre tider äro uppgifterna vida lägre, men de torde i sin ordning understiga verkliga förhållandet. -Antalet idioter i skolåldern utgör omkring 2,000.

Läs tidigare artiklar ur "SVERIGE":

Telefoni
Järvägarna i Sverige 1901

GLIMTEN återkommer senare med fler klipp ur "Sverige". Där kommer du åter att möta det "raka" språk som talades för ca 100 år sedan.